För en månad sedan, 25 oktober, skrev jag om min upplevelse av att kassera några gamla maskiner samt om en uppmuntrande reklam för hållbara möbler. Jag kom på att samma tankegångar gäller inte bara teknik och möbler, utan även språket. Så klottrade jag några rader i mitt midnattsblock. Nu har jag knappat in dem på bloggen. Ni som kan svenska, varsågod och läs.
Jag har jobbat en hel del i Sverige och det var genom mitt yrke jag först lärde mig svenska. Bland mina första ord var följande: vingen, vingar, vingarna, vingspets, vingrot, nosvinge, vingspetsrobotar, vapenbalk, spaningskapsyl, lastalternativ, svets, nitar, infästningspunkt, egenfrekvens, svängningsformer, dämpningskurvor, sorteringsalgoritm, fladderberäkningar, företagshemligt och hemligt. Såsom när jag först lärde mig att segla eller att spela gitarr var den språkliga invigningen centralt för min uppskattning av konsten.
En sak som slog mig när jag först jobbade här var att språket var av enormt stor betydelse för svensk industri. Jag hade sedan länge beundrat att Sverige, ett glesbefolkat litet land i norra Europa, hade självständigt utvecklat några av de mest avancerade stridsflygplanen i världen. Dito kamerorna som fångade de första bilderna av jorden sedd från månen. Men det var först när jag började jobba här, hos Saab i Linköping, som jag insåg att detta var till en stor del tack vare själva språket. I det svenska språket fann jag något kyligt, vasst, direkt och förträffligt smidigt. Det var för mig ett helt nytt sätt att tänka.
Jag flyttade till Sverige i 2001 och ända tills april 2009 var jag anställd som forskare hos FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Inom FOI jobbar många högutbildade utländska forskare, från bl a Iran, Chile, Frankrike och Tyskland. Alla läser och skriver vetenskapliga artiklar på internationell engelska, ett språk som har blivit nutidens latin. Men nästan utan undantag talar alla svenska på jobbet. Engelska talas enbart när det kommer någon till bordet som inte kan svenska. Det svenska språket används för i stort sätt all internkommunikation både skriftligt och muntligt. Detta gäller inte minst för de många detaljerade tekniska diskussionerna framför skrivtavlan eller datorns bildskärm.
Svenskan är ett språk som är utmärkt lämpat för teknik och vetenskap. En anledning till detta är ordförrådet och historiken. Många av de allra största grundstenarna till nutidens vetenskap och teknik består av tankestrukturer som ursprungligen utvecklades på svenska. Några kända namn bland dem som formulerade sina tankar på svenska är Linné, Arrhenius, Berzelius, Celcius, och Ångström samt banbrytande ingenjörer och företagare som Enoch Thulin och Alfred Nobel.
Många svenska politiker, samt stora makthavare i näringslivet och utbildningsväsendet verkar ofta alltför angelägna om att förkasta svenskan. De agerar som om språket var något irrelevant, eller bara dekorativt. Landets stora, världskända företag, som för blott några år sedan var helsvenska organisationer, håller nu på omvandlas med rasande fart till rotlösa globala ”brands” med en hastigt påklistrad språkdräkt på engelska. Den handlingen, tycker jag, är likartad med grovt förräderi, ett slags nationellt självmord initierat från samhällets högsta nivåer.
Jag hävdar att av Sveriges alla naturliga tillgångar är det svenska språket den mest grundläggande och den som är av störst ekonomisk betydelse. Jag tänker på några ord av J.M.G. le Clezio i hans nobelföreläsning från 2007: ”Dans la forêt des paradoxes”, ”I paradoxernas skog”.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
”Le langage est l’invention la plus extraordinaire de l’humanité, celle qui précède tout, partage tout. Sans le langage, pas de sciences, pas de technique, pas de lois, pas d’art, pas d’amour. Mais cette invention,
sans l’apport des locuteurs, devient virtuelle. Elle peut s’anémier, se réduire, disparaître.” (mp3 audio)
”… Språket är mänsklighetens mest fantastiska uppfinning, som föregår allt och skänker allt dess beskärda del. Utan språk ingen vetenskap, ingen teknik, inga lagar, ingen konst, ingen kärlek. Men utan de talandes hjälp blir språket virtuellt. Det kan förlora sin must, utarmas och dö ut. …”
Observera: Språket är inte bara till för sagor, dikter och lite löst snack vid fikabordet. Sveriges rikes lagar är skrivna på svenska. Allt som sker inom det svenska rättsväsendet genomförs på svenska. Och likaså vår främsta kulturella dialog, både högkultur och populärkultur. Allt från Strindberg och Stagnelius till ”Kvarteret Skatan” och ”På spåret”, texter av Feven, Timbuktu och Lars Winnerbäck och mycket annat är förstås på svenska. Språket är grunden till lagen, samhället, kulturen och själva livet. Det vet alla.
Men en sak som verkar försummas i allt som skrivs om det svenska språket och språkpolitiken är att svenskan är för svensk nationalekonomi vad marken och älvarna är för skogarna. Grunden till alla våra stora industrier består av levande kunskaper som skapades, skrevs och verkställdes på det svenska språket. Kolla gärna historien om Ericsson, Saab, Volvo, Vattenfall, SKF, ABB, Sandvik, till och med H&M. Ända fram till 1990-talet var de tekniska och ekonomiska underlagen i alla dessa företag nästan helt på svenska. Utan det svenska språket skulle det moderna, industriella Sverige aldrig någonsin ha blivit till.
Alla som har svenska som modersmål och nästan alla som har adopterat svenska som vardagsspråk har lättast att arbeta och samarbeta på svenska. För de flesta är det påtagligt hindrande att handskas med engelska. Det är det svenska språket som håller landet i drift och som håller landet samman. Språkets betydelse för folket samt dess funktionella och ekonomiska värde kan aldrig överskattas. Utan svenskan stannar Sverige. Förödelse utan återvändo. Men så ska det inte bli.
Man hör jämt de hemmablindas mantra att vi måste ”globalisera” för att överleva och att därför måste alla vänja sig vid att kommunicera på någon ungefärlig engelska. Men detta är en lögn jag vägrar att förstå. Som en skämd frukt är det en fara som inte ens ska beröra läpparna.
Med all mediateknik i nutiden är det mer tydligt än någonsin att jordens språk är mångfaldiga. Språkens rikedom har samma bredd och komplexitet som blommornas och trädens. Inom varje mänskligt språk finns en hel tankevärld, ett universum av tanke och skapande kraft. Språken är inte mer utbytbara eller försumbara än vad världens djur- och växtarter är. Med varje språk som dör ut försvinner inte bara dess sagor och sånger utan även dess särartade tankar och minnen, levande kunskaper som kan leda oss till nytt vetande och ny vishet. I vissa språk kan finnas unika tankegångar som kan leda oss in i en hållbar framtid på jorden, som kan avslöja våra färdvägar bland stjärnorna. Språkens mångfald är såsom naturens inte någonting besvärligt som jämt måste utplånas och likriktas. Diversiteten uppstår från naturlagar och det lönar sig att studera hur man kan dra nytta av den.
Sedan antiken har språk varit ett avgörande medel i internationell handel. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har alla våra inhemska företag en resurs av högutbildade svensktalande medborgare som har andra språk som modersmål, till exempel arabiska, bengali, hindi, kinesiska, koreanska, japanska, farsi, franska, spanska, thai … till och med engelska. Och det är för den delen inte bara de högutbildade som är av värde. Ekonomin kan förstärkas med hjälp av alla som har kontakter med sina hemspråk, ursprungskulturer och ursprungsländer. Med detta har Sverige ett världsunikt försprång.
Det är nog Sveriges invandrargrupper som är garanter för att det svenska språket inte raderas från landet. Jag får känslan ibland att det bara är vi som uppskattar språkets värde och nytta. Jag är säker på att om dagens inhemska studenter kunde välja språk på sina utbildningar skulle de flesta välja svenska. Likaså skulle de som arbetar inom svenska företag helst skriva och läsa på svenska. Att så många tvingas att kommunicera på stapplande engelska är troligen en av de största och minst uppmärksammade faktorerna som påverkar den svenska ekonomin negativt. Detta är ett fel som både snabbt och lätt kan åtgärdas.
Svenskan är sannerligen ett underbart språk: ett språk att äga, älska och ärva. Låt oss göra så.
Foto augusti 2008: Saab J35 Draken (ca 1970) Mannaminne // Hällristningar(ca 2000 fKr) Näsåker
PDF 
Jonathan, det är en fantastisk text! Jag skall försöka länka den vidare. Du borde försöka få den publicerad (kanske Ordfront eller andra tidskrifter!)
Jonathan, detta är ingenting mer eller mindre än en kärleksförklaring till det svenska språket. Jag får tårar i ögonen när jag läser dina ord och önskar att jag själv hade kommit på att skriva dem. Hillo
Underbar läsning! Tänk att det ska till en engelsman för att skriva så tänkvärt om det svenska språket! Du får mig att tänka på en annan försvenskad engelsman – Colin Nutley – som också har en speciell blick för det svenska.
Kan bara instämma med de andra! Texten är suveränt bra och borde spridas vidare.
Kan bara hålla med! En helt underbar text. Du har klätt i ord vad jag tänkt då och då. Engelska eller Svenska när jag skriver mina böcker eller ”User Guides” ute hos mina kunder. User Guides föresten, varför skriver jag inte ”Bruksanvisning” som min Sambo brukar säga när jag pratar ”Manualer” och User Guides”. Är nog en aning miljöförstörd på grund av mitt yrke som IT-Nörd. Tack för ditt inlägg!
Det är den mest poetiska texten om det svenska språket som jag har läst på länge. Dessutom är den en unik tankeställare i språkdebatten. Du bara måste få den publicerad så snabbt som möjligt, helst på DN:s kulturdebattsida. De hade utrymme för Radetzkymarschen, då måste de väl, för att återställa balansen, också ha plats för en engelsman som försvarar allt detta som Radetzky vill förstöra.
Vackert om svenskan. Som invandrare tog jag tidigt fasta på svenskans inneboende potential och bemästrade tidigt språket. Det har varit en dörröppnare genom hela livet och en viktig orsak att jag aldrig har behövt ”försvenska” mitt namn.
Har skrivit 7 böcker om komplex IT på svenska, trots mångas påstående att det vore bättre att skriva på engelska eftersom ”alla ändå föredrar det”! Min åttonde bok kommer i mars och den är givetvis på svenska. Jag delar helt dina tankar om svenskans värde. Vi tar en fruktansvärd risk om vi låter vårt språk urarmas. Jag länkar hit från min egen blogg.
/Predrag
Underbart inlägg! Härligt att läsa av en utvandrare som bor i Spanien sedan sex (eller om det var sju) år. Hamnade här tack vare Predrag Mitrovic ovanför.
Jag älskar språk och anstränger mig för att göra spanskan samma ära som jag gör svenskan. Ingen apostrof får missas, aldrig byta ñ mot n (katastrofer kan inträffa), även om jag erkänner att jag fuskar med inledande upp-och-nedåtvänt uppropstecken och frågetecken eftersom jag inte kan få fram det på något enkelt sett via svensk teckenuppsättning.
Av dina första staplande steg inom svenskan så gissade jag att det var SAAB du hamnat på. En av mina bästa vänner jobbade som projektledare på Gripen under flera år och jobbar idag åt EADS i Ulm, Tyskland. Han är är sambo med en tysk tjej och håller sakta men säkert på att ta till sig tysk kultur och seder. Själv är jag tillsammans med en tjej från Venezuela och håller sakta men säkert på att förvandlas till en ”sueco-latino”.
Kommer alltid älska svenska språket och dess mångfald. Kommer definitivt att lära mina barn svenska – ett språk att äga, ärva och älska!
Tack för ditt inlägg!
Tack, Jonathan!
Texten blir bara bättre och bättre ju längre man läser. Nu gäller det som sagt bara att hitta rätt forum att få den publicerad i.
Hälsningar
Michaël
Exellent! Fantastiskt bra!
Länka gärna din logg til min fäjsbokssida.
Spåkförsvarare: Mikael Gaunitz
Jag blev tipsad om det här inlägget av en läsare till min egen blogg. Vad glad jag är att jag läste det. Du skriver både insiktsfullt och vackert. Övertygande. Klokt. Jag vill att alla ska läsa det här. Grattis till en strålande text, och tack för densamma.
[...] borde läsa inlägget i sin helhet. Se bara titeln: Språk att äga, älska och ärva. [...]
Fantastisk text! Jag blir så glad och rörd när jag läser detta, för jag älskar mitt modersmål, alla dess nyanser, finesser och färger. Jag är en svensk EU-översättare och f.d. språklärare (i franska,engelska och svenska som andraspråk). Det ämne som var allra roligast att undervisa i var nog svenska 2 på relativt hög nivå inom vuxenutbildningen, där jag ofta tvingades vända och vrida på de svenska orden för att kunna förklara olika betydelsenyanser för mina invandrarelever. Det var så intressant att tvingas dyka ner i sitt eget språk på det viset! Numera, som översättare, arbetar jag i princip alltid med översättning från främmande språk till svenska – alltså är det återigen modersmålet som är mitt främsta arbetsverktyg. Jag älskar även de andra språk jag förstår och talar på olika nivåer (helt flytande franska och engelska samt ganska bra italienska, dessutom danska, tyska och litauiska på lite olika nivåer, mer eller mindre hjälpligt), men svenskan är ju och förblir det enda språk som jag behärskar i alla sammanhang och som får mig att känna mig helt som mig själv, även om franskan och den franska kulturen ligger väldigt nära mitt hjärta också (min man är fransman … och älskar också svenska).
Den engelska som jag översätter ifrån på mitt arbete är däremot ofta mycket tråkig och av dålig kvalitet rent språkligt. Våra engelska original (numera är tyvärr nästan alla original på engelska) är sällan skrivna av modersmålstalare, utan av någon svensk/polack/italiensk/nederländsk/ tysk/fransk/litauisk/etc. EU-tjänsteman som tvingas skriva på ett språk han eller hon inte behärskar till fullo, och då blir det ju som det blir: europidgin. Svårt att förstå, svårt att översätta och en ren plåga att läsa ibland. Men vi översättare ligger på som iglar och frågar, frågar och frågar tills vi åtminstone förstår vad textförfattarna menade, även om vi inte alltid lyckas övertyga dem om att deras texter behöver skrivas om eller språkgranskas av någon av våra engelska översättarkollegor. Det intressanta i sammanhanget är ju att på så vis blir översättningarna oftast mycket bättre texter än originalet … vilket ju inte kan vara av godo för de två EU-länder som faktiskt får dras med dessa texter som gällande EU-lagstiftning.
Jag ryser av välbehag när jag läser. Tack!!
Fantastiskt skrivet!
Vad kan jag tillföra i hyllningskören när allt jag ville säga har blivit sagt. Jag för vidare i stället. Tack Jonathan.
[...] Det här inlägget, av en engelsman, på svenska, om varför vi bör ta vara på och fortsätta använda svenskan beskriver väldigt bra hur jag känner. Jag tror det finns mycket att vinna på att ha kvar vårt svenska språk, eller språkvariation i allmänhet. Varje språk har, med sina olika sätt att bygga tankar och meningar, olika sätt att abstrahera världen. De kanske inte skiljer sig så mycket åt, men den där lilla skillnaden kan vara det som gör en ny uppfinning. [...]
Lysande! Jag tillhör de som oroas av tanken att allt fler högre (ingenjörs-!) utbildningar i Sverige inför undervisning på engelska för att öka tillgängligheten för gäststudenter – med följd att svenskan riskerar att utarmas som teknikspråk. Jobbar själv i ett USA-ägt företag inom försvarsmaterielområdet och ser hur många begrepp idag endast finns på engelska. Även försvaret självt går i denna riktning.
Avslutningsvis kan jag bara inte låta bli att rätta (och fnissa åt) det som jag tror var ett rent slarvfel, nämligen spaningskapsyl! Underbart ord, jag skall genast infoga det i min vokabulär (men vet inte hur) …
Tack för underbar text-
Bergmans Bokstäver AB gav mig länken på sitt Facebook-inlägg