I denna bild har jag sammanställt tecken ristade i sten på två av forntidens heliga platser. Figurerna i rött har tagits från en av mina foton av hällristningarna vid Nämforsen i Näsåker, Ångermanland. Dessa ristningar är från bronsåldern, kring 2000 till 500 fKr. Bakgrundsbilden kommer från ett foto som jag tog 1995 av Pali inskrifter på berget Dhaulligiri nära Bhubaneswar i delstaten Orissa, Indien. Texten är till minne av kejsaren Ashoka den störres omvändelse efter hans krig mot riket Kalinga, 261-260 fKr och hans beslut att överge krigföring och använda sig enbart av fredliga medel, enligt den buddhistiska principen Dhammavijaja (erövrande genom rättfärdighet).
Ashokas omvändelse och hans tillämpning av Buddhism som grund för lagen och staten var en händelse med överväldigande stor inverkan på historien, såväl i Indien som i omvärlden. Den ledde till en fredlig union på nästan hela indiska halvön i flera hundra år. Det var också först genom Ashokas åtgärd som Buddhism etablerades som en av de stora världsreligionerna.
Det klassiska indiska riket Kalinga täckte ett område ungefär motsvarande den moderna delstaten Orissa. Kalinga-språket och skriften kom från Brahmi, och blev källan och grunden för språket Oriya som talas i hela Orissa samt i andra delar av Indien.
När jag fotograferade inskrifterna vid Dhauligiri närmade jag mig slutet av en mycket svår resa. Jag hade, efter nära trettio års frånvaro, återvänt till mitt födelseland och sökt upp platser och personer som jag känt som barn. Det var som om jag hade rest i tiden och in i den djupaste brunnen av mina minnen. Och jag hade rest ensam.
Det var strax efter hemkomsten från Orissa som jag började arbeta under kortare perioder i Sverige. Jag började lära mig svenska och upptäckte en underlig längtan att lämna England och bygga ett nytt liv här. När jag bestämde mig för att skaffa en svensk webdomän fann jag att namnet ”Kalinga” var ledigt. Jag har tagit namnet på ett längesedan förlorat rike, vars förstörelse i krig inledde en världsomspännande revolution av upplysning och fred. Jag vill att det ska tolkas som en symbol för mitt eget liv och de förhoppningar jag bär.
Klockan är halv sex och jag sitter i kafét mitt emot Hemköp. Det är andra gången jag provar den här scenen och formen av utrustningen kring kassorna är välbekant. Människorna myllrande kring grindarna är ju en mer problematisk del av motivet. Man får inte så mycket tid på sig att fånga intrycket av dem. Men deras rörelser är stadigt upprepande och ibland blandar jag ihop flera figurer till en slags fantombild. Inte så dock med lilla pojken som klättrar upp längst fram. Han kunde jag inte missa. Den långa svartklädda figuren till höger är också äkta, såg ut som själva Liemannen. 
Först provade jag att bara rita av figurerna: Noa med fru och en handfull syndaflod-hotade djur. Det var en molnig eftermiddag i oktober och jag blev tvungen att avbryta med anteckningen ”Nu regnar det”. 
En solig eftermiddag och jag känner för att skissa med lite färg. Använder en fin svart tuschpenna, en vanlig blyertspenna och färgpennnor av dagiskvalitet. Efter nästan en timme börjar det se ut som någonting. Kul med figurerna men som vanligt lite suddigt grenverk.
Sent på dagen och soligt väder. Jag sitter på en bänk och blickar söderut mot Solnavägen. Vindstilla. Fågelläten och trafikbrus. Jag skissar en halvtimme med fin tuschpenna, försöker att inte gå vilsen i detaljerna. Stora häckar kan lätt förväxlas med svarta gravstenar. Hade varit bättre med en mer lövmönstrad skuggning.
